När ett bolag ansöker om att bli kund hos en utländsk bank ställs ofta krav på att bolaget kan redovisa sin ägarstruktur på ett tydligt och samlat sätt. Cap Table används i dessa situationer som ett dokument som visar hur ägandet är fördelat och vem som har kontroll över bolaget.
För många utländska banker är Cap Table ett standardunderlag i samband med att en ny kundrelation etableras. Dokumentet används för att ge banken en översiktlig och lättillgänglig bild av bolagets ägarförhållanden.
Cap Table vid inledande kundkännedom
I samband med att ett bolag registreras som ny kund genomför banken en genomgång av bolagets ägare och kontrollförhållanden. Cap Table används då som ett centralt dokument för att redovisa dessa uppgifter på ett strukturerat sätt.
Utan en korrekt Cap Table kan banken begära kompletterande information innan processen kan fortsätta.
Cap Table vid internationella transaktioner
Vid internationella överföringar, särskilt vid större belopp eller återkommande transaktioner, kan banken begära en uppdaterad Cap Table. Detta sker för att säkerställa att banken har aktuell information om vem som ytterst står bakom bolaget.
Cap Table används då som ett underlag kopplat till den aktuella transaktionen.
Formella krav från banker
Utländska banker ställer ofta krav på att Cap Table är tydligt utformad, aktuell och korrekt. Dokumentet ska visa ägarandelar i procent och tydligt ange vilka personer som har ett betydande inflytande över bolaget.
I många fall krävs även att Cap Table är signerad av behörig företrädare och intygad av notarius publicus.
Betydelsen av korrekt dokumentation
Om Cap Table saknas eller innehåller felaktiga uppgifter kan bankens handläggning försenas eller stoppas. För bolag med internationella bankkontakter är Cap Table därför ett nödvändigt underlag vid både kundansökan och löpande bankärenden.
Beställ en korrekt Cap Table hos Aktieboksregistret här.
